Nyhetsbrev, december 2009
Detta nyhetsbrev kommer från .SE Direkt, som är en del av Stiftelsen för Internetinfrastruktur med ansvar för Internets svenska toppdomän.
Du får det eftersom du har registrerat ett domännamn med ändelsen .se hos .SE Direkt.
Om du inte vill ha nyhetsbrevet i fortsättningen kan du avsluta din prenumeration här.
Innehåll
"Rädsla för öppenhet står i vägen för ny upphovsrätt"
Många är rädda för öppenhet på Internet och därför har vi inte förmågan att se fördelarna med modeller som uppmuntrar kreativitet, vidareutveckling och spridning av verk. Det menar James Boyle, juridikprofessor på Duke University, som öppningstalade på Internetdagarna 2009. Han vill lyfta möjligheterna med Internet i relation till upphovsrätt och menar att upphovsrätten är föråldrad och måste anpassas även för digitala medier.
Lösningen på upphovsrättsfrågan, som Boyle ser det, är att kräva bevis. Utan bevis tillåter vi våra förutfattade meningar att styra upphovsrättsutvecklingen. Vi måste tillfråga rätt personer om hur upphovsrätten bör utvecklas. Om man endast väljer att tillfråga upphovsmännen som sitter på monopol och gärna tackar ja till ytterligare rättigheter får man de svaren som man känner sig mest bekväm med. Rädslan för öppenhet på Internet lever vidare och upphovsmännen behöver inte inse att Internet kan vara något som kan gynna deras branscher. James Boyle vill se hitta en medelväg mellan ytterligheterna: allt ska vara fritt material jämte sträng upphovsrätt som hårt reglerar användningen.
James Boyle är en av grundarna till populära Creative Commons, en ideell organisation som utvecklat Creative Commons copyleft-licenser som handlar om att upphovsmannen tillåter återanvändning av verket enligt angivna regler. Det vill säga avsäger sig vissa rättigheter. Till exempel kan en Creative Commons-licens innebära att du får använda en bild hur mycket du vill – och hur du vill – bara du anger vem som är upphovsmannen.
Internet fyller 15 år – vad har hänt sedan 1994?
Internet fyller moppeålder och det vill .SE uppmärksamma genom att ge ut en ny publikation, Internet 15 år. Skriften fokuserar på vad som skett med Internetanvändningen de senaste 15 åren. Vilka visioner slog in och vilka floppade?
Olle Findahl, författaren till Internet 15 år, tar oss tillbaka till 1994 då Internet slog igenom på bred front. Aftonbladets webb startade, Carl Bildt skickade ett uppmärksammat mejl till USA:s dåvarande president George W Bush och flera kända communities började poppa upp på svenska Internet.
Rapporten visar att det är vardagsanvändandet som vanligt folk såg framför sig redan på 90-talet som präglat utvecklingen, snarare än experternas visioner om ett helt nytt samhälle. Några av förutsägelserna var att distansarbete skulle bli norm och de traditionella massmedierna skulle försvinna. Med facit i hand kan man dock konstatera att dessa visioner inte har besannats. Vi har inte slutat arbeta på kontor eller förkastat traditionella massmedier, i varje fall inte än.
I stället visar statistiken att det som har förverkligats är de vardagsnära användningsområden som människor 1996 sade att de skulle vilja utnyttja den nya tekniken till. Det handlar till exempel om att uträtta bankärenden, hämta information från myndigheter och andra källor, beställa biljetter eller varor, hämta musik, göra nya bekantskaper eller läsa tidningen online.